Jag kanske borde vara avundsjuk?

NĂ€r Fenris först flyttade hem sĂ„ var Idun verkligen inte nĂ„gon kĂ€rlekens gudinna mot honom i alla fall. Ärligt talat sĂ„ tyckte hon nog mest att han inte hade hĂ€r att göra.

I synnerhet nu nÀr jag inte anvÀnder kompostgallren alls lika mycket, sÄ har jag mÀrkt att de gÀrna lÀgger sig i sovrummet bÄda tvÄ tillsammans och kopplar av en stund.

Eller röjer runt och leker en liten stund, antingen inne eller ute.

Mer Àn en gÄng har Idun blivit orolig nÀr jag satt upp kompostgaller mellan dem för att begrÀnsa hans yta lite.

FrÄn det ena till det andra har det gÄtt strax över tvÄ veckor. NÄgot mÄste jag ju i alla fall ha gjort rÀtt mellan de tvÄ under den tiden.

Ibland Àr det verkligen svÄrt att tro att han inte ens Àr elva veckor gammal Ànnu.

Ett matvrak Ă€r han i alla fall. Jag har inte tagit tiden pĂ„ honom, men mĂ„ltiderna försvinner verkligen fortare Ă€n kvickt. Finge han bara chansen sĂ„ skulle nog en stor del av det som Ă€r kvar i stora sĂ€cken valpfoder försvinna, sĂ„ den chansen fĂ„r han inte. PĂ„ plussidan Ă€r att det Ă€r lĂ€tt att motivera honom! NĂ€stan för lĂ€tt, han kan vara vĂ€ldigt enveten pĂ„ godisvĂ€skan trots att jag bara laddar den med hans vanliga torrfoder…

Vi gick nog lite för lĂ„ngt dĂ€r…

Nej, det Àr inte riktigt sÄ illa som det lÄter.

Överlag gĂ„r det riktigt bra. Jag skippade kompostgallren inne igĂ„r (lördag), och det gick pĂ„ det stora hela utmĂ€rkt. Visste jag inte bĂ€ttre sĂ„ skulle jag sĂ€ga att Fenris i stort sett Ă€r rumsren, men han har sĂ„ klart svĂ„rt att hĂ„lla sig nĂ„gra lĂ€ngre stunder Ă€ndĂ„ sĂ„ det vill Ă€ndĂ„ till att jag Ă€r snabb pĂ„ att förstĂ„ att det Ă€r det han vill nĂ€r han vill ut. Det mĂ€rks i alla fall att han vill utrĂ€tta sina behov ute, Ă€ven om vi inte alltid hinner.

En av grannarna tog ner nÄgra trÀd bÄde i fredags och igÄr, sÄ Fenris fick tillfÀlle att se och höra bÄde motorsÄg och traktor ganska nÀra inpÄ. Han var mer nyfiken Àn nÄgot annat.

Idag (söndag) blev det tvĂ„ hela Ă€ventyr för Fenris. Jag tror att det blev lite för mycket, trots att vi egentligen inte gick sĂ„ lĂ„ngt – bara vĂ€ldigt mycket intryck för honom pĂ„ en och samma gĂ„ng. Han hade i alla fall svĂ„rt att koppla av efterĂ„t och har naturligtvis sovit mycket efter att han vĂ€l varvade ner.

Han kommer ocksÄ mer och mer underfund med att trafiken inte Àr sÄ farlig trots allt. Nu gÄr han nÀstan lika gÀrna mot vÀgen, och kommer vi bara över vÀgen (jag fÄr fortfarande locka honom en del, men han följer i alla fall med utan att se ut som att han vill vÀnda och springa tillbaka hem igen) sÄ tycker han att det Àr riktigt roligt att utforska. Han kommer nog att bli en stor upptÀckare nÀr han bara blir lite större och orkar gÄ lÀngre.

DĂ€remot sĂ„ hĂ€lsar han att nĂ€r det Ă€r -20 grader ute sĂ„ Ă€r det kallt. Jag har lovat honom att det ska bli mildare. Blev vĂ€ckt i morse till -12, dimma och tjock rimfrost…

Han och Idun kommer riktigt bra överens nu för tiden, Àven om hon fortfarande kan grymta en del pÄ honom nÀr han Àr extraspeciellt jobbig. Men sÄ en stund senare ligger de nÀrapÄ i samma bÀdd och kopplar av eller sover.

En av de fÄ sakerna som Àr trÄkigt Àr att han vÀldigt gÀrna bÄde biter pÄ och grÀver i biabÀddarna. Det Àr ju nu inget konstigt att valpar biter pÄ saker, och om jag nu absolut mÄste vÀlja sÄ köper jag hellre ett nytt överdrag till en biabÀdd Àn ett nytt köksbord eller elkablage (numera Àr han för det mesta nÀrapÄ exemplarisk med att inte tugga pÄ det mesta andra!), men det Àr ÀndÄ nÄgot vi jobbar pÄ att fÄ bort.

Det ska nog bli fason pĂ„ honom ocksĂ„ till slut! 🙂

Bilar, lekinviter och mer dÀrtill

Det gÄr verkligen bÀttre och bÀttre med bilar. Antagligen hjÀlper det lite ocksÄ att Idun tar dem med ro. Till och med lastbilar tar han mycket lugnare nu.

Idun och Fenris kommer absolut bÀttre överens. Hon har börjat att ganska regelbundet sjÀlv göra lekinviter, bÄde ute och inne. De kommer helt klart att trivas bra ihop.

RumsrenhetstrÀningen gÄr som en dans. Olyckor hÀnder sÄ klart fortfarande men flera nÀtter i rad nu har gÄtt utan minsta problem eller med bara en liten olycka precis nÀr vi redan har varit pÄ vÀg ut.

Han har lÀtt att koppla av ocksÄ nÀr vi gÄr och lÀgger oss, inte alls som det var nÄgra nÀtter precis i början nÀr han stod och skrek trots att han var alldeles intill mig. Inte sÄ konstigt egentligen nÀr man Àr liten och har förlorat i stort sett allt som var tryggheten i vÀrlden, innan man funnit sig till rÀtta i sin nya miljö.

Den röda snuttefilten har han fĂ„tt behĂ„lla sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt. En period kĂ€ndes det som att den vare sig gjorde till eller frĂ„n, han la sig lika gĂ€rna i andra Ă€nden av rummet, men nu lĂ€gger han sig gĂ€rna pĂ„ den. Det Ă€r knappast fel att ha en flyttbar bit “hemma” heller, nĂ„got som kan vara en trygghet ocksĂ„ nĂ€r vi Ă„ker bort. Det kommer nog en tid nĂ€r han vuxit ifrĂ„n den ocksĂ„, men sĂ„ lĂ€nge han har glĂ€dje av den och inte brĂ„kar om den sĂ„ kan han lika gĂ€rna fĂ„ ha den kvar. Men snĂ€lla Royal Canin, vems goda idĂ© var det att sy fast en reklamlapp pĂ„ en valpfilt? Prova att brodera in reklamen lite snyggt istĂ€llet sĂ„ Ă€r det fĂ€rre saker att dra i…

Fotografier, 2 feb till 7 feb

Lite trĂ„kigt att inomhusbilder lĂ€tt drabbas av bĂ„de fĂ€rgbrus och skakningsoskĂ€rpa pĂ„ grund av otillrĂ€cklig belysning, men kameran gjorde det bĂ€sta den kunde med ljuset som fanns…

2 februari

Ganska precis tre dygn efter att de först trĂ€ffades…

Idun och Fenris i vardagsrummet

6 februari

En vecka efter att han flyttade hem…

Fenris har kommit pÄ vad biabÀdden Àr bra till

7 februari

PĂ„ den Ă„ttonde dagen…

Fenris demonstrerar en ny avslappningsteknik
Idun och Fenris i köket

Kom och lek!

Som om det inte rÀckte med att Idun svarat positivt pÄ lekinviter frÄn Fenris, nu gör hon egna inviter ocksÄ, i alla fall utomhus. NÄgra timmar innan det gÄtt en vecka sedan de trÀffades allra första gÄngen.

Kom lek med mig, faster Idun!

Fenris och Idun kommer helt klart bĂ€ttre och bĂ€ttre överens. IgĂ„r kvĂ€ll (fredag) sĂ„ svarade hon faktiskt positivt pĂ„ en lekinvit ifrĂ„n honom, första gĂ„ngen jag har sett det. Tidigare har hon grymtat nĂ„got om att hon “faktiskt minsann har bĂ€ttre saker för sig” nĂ€r han har försökt.

BiabÀddarna har han mer och mer kommit underfund med hur man anvÀnder. Flera gÄnger har han pÄ eget initiativ gÄtt och lagt sig i nÄgon av dem och somnat alldeles sjÀlv. Nu pÄ morgonen fick han till och med kliva upp i den som Idun redan lÄg i, men naturligtvis hade jag inte kameran inom rÀckhÄll just dÄ.

Han hÀlsar förresten att torrfoder faktiskt Àr ganska gott ocksÄ utan sÄs. Det Àts med god aptit nu.

NÄgot slÀppte för honom runt i torsdags kvÀll, för han Àr mycket mindre piraja nu Àn vad han har varit tidigare, bÄde mot mig och saker.

Han gör framsteg kring bilar ocksĂ„ – Ă€ven om han fortfarande helt klart tycker att det finns mycket roligare saker i vĂ€rlden sĂ„ tar han dem mer och mer med ro nĂ€r de Ă„ker förbi. Vi Ă€r inte i mĂ„l Ă€nnu, men det gĂ„r sannerligen Ă„t rĂ€tt hĂ„ll. Att gĂ„ över vĂ€gen nĂ€r det inte var nĂ„gon trafik (fördel lördag morgon klockan halv sex, inte sĂ„ mĂ„nga ute dĂ„…) var i alla fall inga konstigheter, trots att han knappt gĂ„tt pĂ„ asfalt tidigare. Olika underlag tar han med en hasspark sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt.

Framsteg att peka pÄ

En sak som Idun inte ville dela med sig av nĂ€r Fenris precis flyttat hem i lördags-söndags var biabĂ€ddarna. Trots att det fanns tvĂ„ likadana – till och med samma fĂ€rg! – sĂ„ skulle hon ha bĂ€gge.

Nu pÄ förmiddagen klÀttrade Fenris upp i den ena och somnade, och Idun la sig utan att knorra pÄ golvet strax intill. Trots att det faktiskt fanns en till biabÀdd bara en eller tvÄ meter lÀngre bort.

Flera gÄnger nu, inklusive igÄr kvÀll, har de Àtit mat samtidigt, bÄda tvÄ i köket, helt utan att det uppstÄtt nÄgon uttalad konkurrenssituation. Idun har haft sin mat, Fenris har haft sin, och bÄda har Àtit med god aptit utan att försöka vara pÄ varandra eller varandras. Att klicka pÄ lite köttsaft och ibland en klick fÀrskfoder pÄ torrfodret har definitivt gjort det mycket mer aptitligt, Àven om han kan tÀnka sig torra kulor ibland ocksÄ.

Det blir riktigt stora Ă€ventyr för honom pĂ„ ojĂ€mn terrĂ€ng i trĂ€dgĂ„rden. TyvĂ€rr mycket i koppel eftersom vi har en vĂ€l trafikerad vĂ€g bara nĂ„gra hundra meter bort och jag inte vĂ„gar lita pĂ„ att jag kan fĂ„ stopp pĂ„ honom om det behövs, men det blir bra koppeltrĂ€ning i alla fall. Kopplet gĂ„r mer och mer frĂ„n att vara en praktiskt placerad tuggleksak till nĂ„got som han förstĂ„r hur det fungerar och att det ger möjligheter att fĂ„ komma ut och utforska sin lilla – eller för honom inte sĂ„ lilla – del av vĂ€rlden.

DÄ och dÄ fÄr Idun en stunds semester frÄn Fenris ocksÄ. Det började med att hon sjÀlvmant gick och la sig i sovrummet nÀr Fenris lÄg och sov hos mig i vardagsrummet, och jag satte kompostgaller för dörren till vardagsrummet. TyvÀrr kommer ju inte Idun heller att finnas för evigt, sÄ att Fenris redan frÄn början vÀnjer sig vid att de inte alltid Àr tillsammans Àr nog bara bra. Att hon för en stund slipper ha honom precis runt sig och kring sig Àr knappast nÄgot negativt heller för nÄgon av dem.

Han har ocksÄ helt pÄ eget initiativ börjat att ibland rulla över pÄ rygg pÄ golvet, sÄ nog tror jag att han kÀnner sig trygg vid det hÀr laget.

RumsrenhetstrÀning gÄr som en dans, han har helt klart förstÄtt att man företrÀdesvis utrÀttar sina behov utomhus, Àven om det fortfarande kan bli nÄgon olycka inne nÀr jag inte Àr snabb nog. Med en nio veckors valp sÄ tycker jag att det Àr riktigt bra!

NÄgra korta tillfÀllen enklare ensamhetstrÀning har det ocksÄ blivit. Han har varit lite orolig efter att jag har kommit tillbaka, men inte mycket mer Àn sÄ. Vore han vuxen sÄ vore det absolut inget att vara nöjd med, men i hans Älder kan jag inte annat Àn tycka att det Àr en utmÀrkt början.

Det Àr vÀldigt lite tuggande pÄ olÀmpliga saker inomhus. Flera olika slags leksaker nÀra till hands, inte sÄ mycket annat inom rÀckhÄll för en liten valp och mycket utforskande av vÀrlden hjÀlper tydligen.

Det enda verkligt trÄkiga med Fenris just nu Àr nog att han tycker att bilar som Äker förbi Àr ett djÀvulens pÄfund som helst borde förbjudas per omgÄende. Förhoppningsvis ska han lÀra sig att de inte Àr sÄ farliga, ju mer vi Àr ute dÀr han kan se och höra dem och upptÀcka att trots allt inget hÀnder nÀr de passerar. VÄr egen bil stillastÄende Àr dÀremot inga som helst problem.

PĂ„ det hela taget sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt sĂ„ visst hade jag önskat att Idun hade tagit till sig Fenris lite fortare Ă€n hon gjort, och visst finns det fortfarande vissa specifika situationer nĂ€r hon kan knorra till lite, och visst hade jag gĂ€rna sett att hon var lite mer lekfull mot honom – men Ă€ndĂ„ hellre att det fĂ„r ta lite lĂ€ngre tid och att det verkligen blir bĂ„de en ömsesidig förstĂ„else och vĂ€nskap dem emellan, Ă€n försöka stressa fram acceptans och fĂ„ bakslag lĂ€ngre fram. Det Ă€r trots allt redan nu ljusĂ„r bĂ€ttre Ă€n vad det var för bara nĂ„gra dagar sedan.

Fenris 2021-02-01

Hemma! Med sin fina namnbricka i halsbandet.

SjÀlvklart finns det annat golv ocksÄ, men just dÄ lÄg han just dÀr.

Fenris 2021-01-30

NÄgra bilder frÄn nÀr jag hÀmtade Fenris.