Bilar, lekinviter och mer dÀrtill

Det gÄr verkligen bÀttre och bÀttre med bilar. Antagligen hjÀlper det lite ocksÄ att Idun tar dem med ro. Till och med lastbilar tar han mycket lugnare nu.

Idun och Fenris kommer absolut bÀttre överens. Hon har börjat att ganska regelbundet sjÀlv göra lekinviter, bÄde ute och inne. De kommer helt klart att trivas bra ihop.

RumsrenhetstrÀningen gÄr som en dans. Olyckor hÀnder sÄ klart fortfarande men flera nÀtter i rad nu har gÄtt utan minsta problem eller med bara en liten olycka precis nÀr vi redan har varit pÄ vÀg ut.

Han har lÀtt att koppla av ocksÄ nÀr vi gÄr och lÀgger oss, inte alls som det var nÄgra nÀtter precis i början nÀr han stod och skrek trots att han var alldeles intill mig. Inte sÄ konstigt egentligen nÀr man Àr liten och har förlorat i stort sett allt som var tryggheten i vÀrlden, innan man funnit sig till rÀtta i sin nya miljö.

Den röda snuttefilten har han fĂ„tt behĂ„lla sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt. En period kĂ€ndes det som att den vare sig gjorde till eller frĂ„n, han la sig lika gĂ€rna i andra Ă€nden av rummet, men nu lĂ€gger han sig gĂ€rna pĂ„ den. Det Ă€r knappast fel att ha en flyttbar bit “hemma” heller, nĂ„got som kan vara en trygghet ocksĂ„ nĂ€r vi Ă„ker bort. Det kommer nog en tid nĂ€r han vuxit ifrĂ„n den ocksĂ„, men sĂ„ lĂ€nge han har glĂ€dje av den och inte brĂ„kar om den sĂ„ kan han lika gĂ€rna fĂ„ ha den kvar. Men snĂ€lla Royal Canin, vems goda idĂ© var det att sy fast en reklamlapp pĂ„ en valpfilt? Prova att brodera in reklamen lite snyggt istĂ€llet sĂ„ Ă€r det fĂ€rre saker att dra i…